Reviews Sweden
Hallowed: Small as a Ball – Review (SE)
Sweden – Small as a Ball
A new iteration of the Music For Keyboards thing, Small as a Ball is the title of this album with one of the Titans on the cover. Lars has taken help from the same musicians this time again, I liked the previous effort called The Symphonic Dream so it wasn’t without a little bit of interest I set to work on this new album that doesn’t really have a very good cover look.
Musically it continues in the same vein as the previous album, instrumental progressive rock music with lots of focus on the keyboards. The music is pretty grand and varied throughout the eight tracks that we are given and with no vocals they can make exciting passages and such things, they make music that would not benefit from the use of vocals. I think they paint pretty dramatic landscapes and bring out some excitement from the songs. Fans of Lars and his music will recognise this as I think it is in a way a pretty logical follow up to what we have heard before.
It is a good album no doubt about that, but I don’t think that it is as good as the latest effort. It lacks the magic of the previous effort; it could do with more dynamics and drama. I think there are a few smaller things that could have been slightly better as I think that this album lacks the little extra edge that the previous album had. But nevertheless it is an enjoyable album with good music and good feeling; I like it but not as much as I liked the previous album. Fans of Music For Keyboards will probably enjoy this and as will fans of progressive instrumental music – for you who answer to that description I am sure it is an interesting album to look closer to.
Best tracks are the first one and the last one, but the album in itself is quite good even though I know that Lars and his fellow musicians are capable of making better stuff. I think if I were to listen to any Music For Keyboards soon it would be The Symphonic Dream that would occupy my music player – Small as a Ball is good but does not quite reach the standards set before it.
Rating: 4 out of 7
Reviewed by Daniel Källmalm
Artrock: Small as a Ball – Review (SE)
Sweden – Small as a Ball
Lars Boutrup släpper här sitt tredje instrumentala album med progressive musik. Med som musiker återfinns även Fredrik Sunesen på slagverk och Niels W. Knutdsen på bas. Boutrup har genom åren arbetad med bands som Simcess, Big Bang, Evil Masquerade och Supernova.
Instrumentala plattor och i synnerhet keyboards dominerande är nog ett av det svåraste att ge sig på om man vill nå ut till den allmänna lyssnaren. Känner faktiskt bara till en som riktigt lyckats Jean-Michel Jarre även om det då är mer synthbaserat. Det finns naturligtvis låtar som sticker ut och tilltalar gemene man men att hålla intresset uppe på en hel fullängdare är desto svårare.
Hur lyckas nu Boutrup på nya albumet. Här finns en hel del stycken som tilltalar även om helhetsintrycket har en del kvar att ge . Skickligheten på instrumenten är klanderfri liksom arrangemangen, som älskare av symfonisk musik finns här ett antal spår som faller undertecknad i smaken. Här finns både stämningsfulla partier och melodiska stycken där man till och med kan ana rocktoner från Uriah Heep som i inledande spåret Small as a ball. På tredje stycket Back to horn känns en del takter vara influerade av Genesis och kanske Mike and the Mechanics. Kortaste stycket Heaven can wait svävar vi ut i det atmosfäriska vilket fortsätter på Will we dream about the ball?, båda låtarna känns här passa som filmmusik eller varför inte till dataspelen värld. Avslutande Story harp och en viss herre vid namn Jon Lord och hans sound lyser igenom ljudbilden.
Precis som jag skrev på Lars Boutrup’s första fullängdare saknar jag dock här lite tyngd i produktionen och nog skulle det inte skada med några vokala gästspel. Okej platta men krävs nog lite mer för att hålla intresset på topp för den allmänna lyssnaren.
Rating: 5 out of 10
Reviewed by Conny Myrberg
Hallowed: The Symphonic Dream – Review (SE)
Sweden – The Symphonic Dream
Danish keyboarder Lars Botrup is known for collaborations with many bands and artists, he has also done music for films from both Sweden and Denmark, he has done a lot and this album called The Symphonic Dream is his second in the project he calls Music For Keyboards. The difference between this album and the first one is not just that it is a new cover art and that it is released in 2011, this album also features bass players, two guys have helped Lars with the bass work and the drummer Sunesen is with just like in the first album. The cover artwork witnesses of some atmospheric work and also adds to a sense of adventure, the label speaks of all the ingredients of progressive rock music along with some great keyboarding and some new kinds of rhythmic subtleties, on paper it sounds interesting but what about reality?
Musically it can be said to originate from the progressive rock music, but then it flows out into a world of keyboard atmospheres. I think that you can call it atmospheric as it moves in that direction, the compositions are often quite grande and majestic and the musical performances of the members is of the highest class and as is the production which is modern and clean as well as powerful. The album contains eight tracks and those eight tracks will take 53 minutes to play through, unless you tried to play the tracks converted to play on my iPod which only made my iPod freeze and fail, stupid machine made by an abusive and worthless company, anyway that apple thing made this review a bit late but I guess it can be better late than never.
The Symphonic Dream is a great title for this album because that is what it feels like, a symphonic dream, taking you to a place where the daylight meets the night, you could call it a twilight zone. The songs paint different kinds of landscapes and sceneries where you are then free to add your own characters and sequences of events. I find it to be a dreamy record which really takes me places, like a dream or an escape from reality, you could almost call it cinematic with the only difference that it is you who adds the stories and the adventures to the music. In being this musical adventure it is also a document of what can be done with the keys and the organs, pianos and whatever else keyboardish that you can muster up, so if you like instrumental music or if you are a fan of progressive rock with a dominating keyboard style, then I am quite sure that you will enjoy this album.
It was not the easiest thing to pick out favourite songs on this album as I do think it works really brilliantly as a coherent storyline, but I do think that the opening track June along with track four Space Peace and second to last song Eddy Will not be Ready are the ones to watch out for. But it is in many cases splitting hairs to select the best track which I will not do, but any of the three mentioned might fit that description. Still, I do think all the tracks on this album are very good and almost equally exciting and you might even say that they are hypnotic in their disposition.
I would say that this album was something of a positive surprise, a 53 minutes escape from the dullness of reality into a magical place, a place where your symphonic dreams are realised and you can feel safe and happy maybe. Not only is it a good album to listen to, it is a way to escape the hardships of today’s hectic life. I can recommend this album for anyone who likes the art of keyboard magic, or just is a fan of instrumental music, I think it is a really good album and a given for anyone looking to escape reality for a while.
Rating: 5 out of 7
Really good album – Fans will adore this and most will like it
Reviewed by Daniel Källmalm
ArtRock.se: The Symphonic Dream – Review (SE)
Sweden – The Symphonic Dream
Danske klaviaturspelaren Lars Boutrup har ett långt förflutet i ett antal bandkonstellationer genom åren
(har t ex spelat i Simcess Off Celeberty, Sing-Sing, Supernova, Juruda Music, Evil Masquerade, Slowdogs and Baby Electric). År 2005 släppte han dock sin första egna instrumentala platta (”Lars Boutrup´s Music For Keyboards”) och här kommer alltså ytterligare en platta med samma artistbeteckning men med undertiteln ”The symphonic dream”.
Plattan är som väntat fylld med låtar dominerade av diverse keyboardssound, alltifrån piano till mer utstuderade samplings- och synthinstrument. Till sin hjälp har han också Andreas S. Jensen på bas och Fredrik Sunesen på trummor. Och tur är väl det för annars tror jag verket hade låtit lite väl fattigt, trots de mäktiga sounden.
Men jag måste säga att musiken på plattan inte tilltalade mig på ett sätt som lockade mig till så värst många genomlyssningar. Visst är det tekniskt helt OK men jag saknar tydligare melodiska strukturer och spännande arrangemang. Det här är tyvärr rätt vanligt när det gäller instrumentala plattor från klaviaturgenier. Tillsammans med andra musiker i en bandkonstellation kan de imponera men på egen hand på en hel fullängdare saknas ofta tillräckligt med inspiration för att hålla intresset uppe. Till och med en sån stjärna som Rick Wakeman i Yes led av detta – det är verkligen inte alla av hans plattor som håller lika hög klass. Jag tycker faktiskt det blir bättre när man spelar med flera skickliga musiker och där man komponerar inte bara för egen del utan för andra (gärna med sångare). Bästa exemplet här är Nick Magnus (som brukar spela med Steve Hackett) som gör alldeles lysande soloplattor fyllda med en uppsjö av gästmusiker. Här i Sverige har vi Lalle Larsson som ett annat väldigt bra exempel.
Nåväl, för att återgå till Lars Boutrup’s platta så får jag väl ändå till slut säga att hans inledningslåt ”June” och avslutningslåten ”The Black Event” är riktigt trivsamma. Här hittade han några fina teman och gästmusikerna får en hel del plats. En annan läcker sak med plattan är det urtjusiga omslaget med havstema.
Rating 5 of 10
Reviewed by Karl – Göran Karlsson
Artrock: Music for Keyboards – Review (SE)
Sweden – Music For Keyboards
Lars Boutrup en keyboard spelande herre som varit aktiv i såväl filmmusiken, den klassiska dito och rockmusik. Som exempelvis bandet Evil Masquerade på deras debutalbum Welcome To The Show år 2004 (pampig rock av klass J). Nu släpper han sitt första soloalbum och som titeln Music For Keyboards rör det sig om denna musik art. Till sin hjälp har han också Fredrik Sunesen på trummor.
Nio spår med en hel del olika karaktär, ändå går det inte att undgå en del jämförelser med legenden inom synt musiken, Jean-Michel Jarre han med den odödliga plattan Oxygen.
Ett sådant spår är den nästan nio minuter långa Rockall. Några av låtarna är lite mera åt det symfoniska hållet med en stor dos stämningsfulla partier. Emersong är just en sådan låt med en del tvära kast mellan ackorden, nästan som de progresiva rockgrupperna använder sig av. Att Lars har skrivit en hel del muik för stumfilmer kan man ana i de lekfulla Alla Gypsy.
Pianot får vara huvudinstrument i det mera klassiskt betonade stycket While The City Sleeps.
Keyboards dominerande plattor som denna kräver nog den rätta sinnestämningen för att riktigt uppskattas fullt ut. Till slölyssnande eller i vilande ställning, djupt försjunken i sina hörlurar passar den bäst. Det är nog så att tyngden i musiken saknas utan hela kittet av instrument, och ibland krävs nog även en del vokala ljud som grädden på moset, för att hålla intresset på topp.
Om man nu inte är en keyboard fantast vill säga!
5/10
Conny M.